Lärare Kangos.
Född 25/3 1898 i Pajala (BD).
Död ogift 7/12 1971 i Kangos, Junosuando (BD).

Karl Edvin Mäkitalo. Tavla 1 Född 25/3 1898 i Pajala (BD). Död ogift 7/12 1971 i Kangos, Junosuando (BD). Lärare Kangos.
Karl Edvin Mäkitalo 1898-1971
 		 f Levi Mäkitalo. Tavla 1 Född 13/7 1862 i Kangos, Junosuando (BD). Död 8/1 1929 i Kangos, Junosuando (BD). Bonde och handelsman Kangos.
 		 ff Henrik Johansson Mäkitalo. Född 6/7 1828 i Kangos, Pajala. Död 27/12 1903 i Kangos, Pajala. Hemmansägare Kangos.
Henrik Johansson Mäkitalo 1828-1903
 		 fff Johan Andersson Kyrö. Född 1792 i Vittangi (BD). Död 4/2 1830 i Kangos, Pajala (BD).  
ffm Eva Olofsdotter Juuso Alainentalo. Född 1792 i Kangos, Pajala. Död 1858 i Kangos, Pajala.  
fm Eleonora Nora Mäkitalo. Tavla 1 Född Laestadius 9/7 1827 i Karesuando (BD). Död 22/7 1874 i Kangos, Pajala (BD).   fmf Lars Levi Laestadius. Tavla 1 Född 10/1 1800 i Jäckvik, Arjeplog (BD). Död 21/2 1861 i Pajala (BD). Kyrkoherde Karesuando, Prost Pajala.
Lars Levi Laestadius 1800-1861
 
fmm Brita Cajsa Brigitta Catharina Alstadia. Född 28/2 1805 i Peurare, Kvikkjokk (BD). Död hos sin måg kh Stenborg 4/3 1888 i Pajala. Nybyggardotter från Peuraure, Kvikkjokk.
Brita Cajsa Brigitta Catharina Alstadia 1805-1888
 
m Anna-Greta Jaako. Född 8/7 1862 i Tärendö (BD). Död 13/1 1948 i Kangos, Junosuando (BD).          
   
       
   

Levnadsbeskrivning

Flyttade 16/6 1931 från Göteborg till New York.
Edvin föddes 1898 i Kangos som son till jordbrukaren och lanthandlaren Levi Mäkitalo och Anna Greta Jatko. Edvins farmor var Lars Levi Læstadius äldsta dotter Nora. Hans farfar var jordbrukaren och timmermannen Henrik Mäkitalo som på 1890-talet samlade ihop sin svärfar Lars Levis predikningar och lät trycka postillan.

Efter seminariestudier i Luleå (Berggård) förordnades Edvin 1920 till ordinarie folkskollärare i Kangos där han tjänstgjorde till sin pensionering på 1960-talet. Förutom en gedigen och pedagogiskt mycket uppskattad lärargärning uträttade han mycket för hembygden, odling av köksväxter och i det kommunala livet.

1924 tog han initiativet till en livaktig JUF-avdelning i Kangos. Förutom köksväxtodlingen bedrevs studiecirklar, teater, idrott och fester. 1932 tog Edvin tillsammans med brodern Albin initiativet till bildandet av Kangos hembygdsmuseum. Han anlade en stor skolträdgård där eleverna fick lära sig konsten att odla köksväxter.

Som lärare var Edvin mycket före sin tid, redan under 1930-talet. Eleverna fick arbeta mycket självständigt och lära sig om livet i hemmen, byn och bygdens kulturhistoria. Han tilldelades 1942 Svenska Dagbladets stipendium för sina lärargärningar. Även kyrkan låg honom varmt om hjärtat, och var en av initiativtagarna till byggandet av en egen kyrka i Kangos.